I de tidigare arbetsfaserna har de lokala utgångspunkterna och det gemensamma syftet för utvecklingen av entreprenörskapsfostran skisserats. Nästa steg i utvecklingsarbetet är ett stort kliv mot praktiska realiteter, där ni övergår till att fundera över vad som exakt skulle behöva uppnås i kommunen för att den framtid som visionen beskriver ska kunna förverkligas.

Att sätta upp mål som fungerar som milstolpar för framstegen är ett kritiskt viktigt steg i utvecklingsprocessen, eftersom ni samtidigt gör betydande val om vad ni ska satsa på i utvecklingen av entreprenörskapsfostran samt i vilken ordning och enligt vilken tidsplan ni strävar efter att genomföra utvecklingsåtgärderna.

Hur ser ett bra mål ut?

Målen delar medvetet upp den vision som skrivits för att sväva i det blå till mer konkreta delmål, vilket möjliggör både förnuftig planering av praktiska åtgärder och uppföljning och utvärdering av utvecklingens framsteg. De mål som sätts upp för utvecklingen av entreprenörskapsfostran bör därför vara noga övervägda. Till exempel den SMART-modell som används i stor utsträckning i strategiarbete erbjuder utmärkta riktlinjer för att formulera mål.

Enligt SMART-modellen är ett bra mål:

Specifikt

Målet bör vara så precist, konkret och tydligt som möjligt för att vara lätt att förstå. Vaga eller alltför allmänt hållna mål försvårar genomförandet av målen.

Mätbart

Ett bra mål är formulerat så att det är lätt att följa upp och mäta framstegen i det arbete som görs för att nå målet. När ni sätter upp mål måste ni samtidigt fundera över vilka mätinstrument som ska användas för att utvärdera utvecklingsarbetets framsteg.

Tidsbestämt

Målet bör fastställa någon form av tidsplan eller deadline för dess genomförande. En tydlig tidsram styr planeringen och prioriteringen av åtgärder samt stödjer regelbunden uppföljning av framstegen.

Realistiskt

Till skillnad från visionen bör målet vara tillräckligt realistiskt för att dess genomförande överhuvudtaget är möjligt. När ni sätter upp mål måste ni ta hänsyn till exempelvis de ekonomiska resurser samt de resurser som rör tid och kompetens som finns tillgängliga i kommunen.

Relevant

Målet bör vara meningsfullt för att förverkliga den vision som satts upp för utvecklingen. När ni väger relevansen måste ni fråga er i vilken utsträckning målet skulle främja uppnåendet av det gemensamma syftet.

Från tanke till handling: Målworkshop

Samla utvecklingsteamet till en målworkshop. För att framgångsrikt sätta upp mål som syftar till bred utveckling av entreprenörskapsfostran krävs att så många aktörer som möjligt som representerar olika perspektiv deltar i workshopen, så utöver kärnteamet lönar det sig att återigen bjuda in gästande experter från kommunens olika aktörsgrupper.

Innan det egentliga arbetet påbörjas bör deltagarna påminnas om den gemensamt skapade visionen samt om den nuvarande modellen för entreprenörskapsfostran i kommunen, dess styrkor och utmaningar.. Det är också viktigt att säkerställa att deltagarna har en gemensam förståelse för vad syftet med att sätta upp mål är och hur ett mål bör se ut. I introduktionen kan ni till exempel använda er av den SMART-modell som beskrivs ovan.

Använd arbetsmallen Från vision till mål nedan i workshopen och börja arbetet med att skriva in kommunens vision för utvecklingen av entreprenörskapsfostran i mallen. Därefter bryts visionen återigen ner i sina beståndsdelar genom att identifiera dess tre till fyra mest centrala teman.. Ett tema kan till exempel vara ett visst ämnesområde eller ett mål på övergripande nivå, såsom tillräckliga resurser, ökad effektivitet i entreprenörskapsfostran eller stärkt gemenskap och samarbete.

Namnge temana och skriv in dem i arbetsmallen. Dela sedan upp deltagarna i smågrupper och börja idéarbetet kring mål relaterade till varje tema.. Syftet är att först idéa fram så många mål som möjligt på Post-it-lappar och sedan genom gemensam diskussion välja ut de viktigaste. Kombinera olika idéer och gallra bland de föreslagna målen så att högst fem mål till slut återstår under varje tema som härletts från visionen.

Verktyg 7: Från vision till mål

(Skriv ut i A0- eller A1-storlek)

Ladda ner verktyget här

Arbetsmallen innehåller nu möjligen 20 mål, vilket fortfarande är ett alltför stort antal mål för att säkerställa att ni verkligen fokuserar på det allra mest väsentliga i planeringen av utvecklingsåtgärderna. Utvecklingsteamet kan själva besluta vad som är tidsramen för genomförandet av målen och hur många mål som sätts upp för den tidsperioden, men den allmänna rekommendationen är att det bör finnas högst fem till tio mål.. Till exempel i pilotkommunerna satte utvecklingsteamen upp sex mål för de kommande tre åren.

Fortsätt att avgränsa och bearbeta målen genom att granska de förslag som samlats in i arbetsmallen med hjälp av SMART-modellen: i vilken utsträckning främjar målet förverkligandet av visionen? Är målet tillräckligt tydligt och mätbart, är dess genomförande ens teoretiskt möjligt? Fatta slutligen ett gemensamt beslut om de mål som är centrala för visionens förverkligande och som ni under de kommande åren kommer att fokusera på att uppnå i utvecklingsarbetet.

Som resultat av workshopen har utvecklingsteamet satt upp ett lämpligt antal ambitiösa men tillräckligt realistiska mål för sin verksamhet. Ni har nu en startpunkt, en riktning och nödvändiga etappmål – men med vilka medel skulle själva resan gå allra smidigast?