I en framtidsinriktad kommun som satsar på livskraft är entreprenörskapsfostran inte enskilda lärares eller utbildningsinstitutioners angelägenhet, utan en gemensam fråga för hela kommunen. En av de viktigaste förutsättningarna för verkligt effektiv entreprenörskapsfostran är att aktörer från olika organisationer, verksamhetsområden och sektorer deltar i utvecklingsarbetet – aktörer som har både resurser, kompetens och motivation för gemensamt utvecklingsarbete.
Utvecklingsarbete kräver gemensam vilja och tydliga beslut!
Gnistan för lokal utveckling av entreprenörskapsfostran tänds ofta i diskussioner inom en liten grupp som är entusiastisk över entreprenörskapsfostran. I er kommun har man kanske redan genomfört framgångsrikt samarbete kring entreprenörskapsfostran i form av olika evenemang, företagsbesök eller projekt, och man har börjat fundera på hur det punktvisa samarbetet skulle kunna bli mer kontinuerligt och fördjupat.
Systematisk och framgångsrik utveckling av entreprenörskapsfostran förutsätter dock att ett tydligt beslut fattas om att påbörja gemensamt utvecklingsarbete. Detta innebär att även kommunbeslutsfattare och exempelvis näringslivsförvaltningens tjänsteinnehavare förstår entreprenörskapsfostrans potential för att stärka kommunens livskraft. Utvecklingsarbetet kan endast vara långsiktigt, resultatinriktat och engagerande om det grundar sig på en gemensam vilja bland kommunens olika aktörer samt en delad förståelse för vad utvecklingsarbetet ytterst syftar till.
När ni försöker entusiasmera och motivera er kommuns nyckelaktörer till utvecklingsarbete, använd exempelvis YES-nätverkets publicerade Överlevnadsguide för entreprenörskapsfostran, som förklarar entreprenörskapsfostran och dess betydelse särskilt ur kommunens livskraftsperspektiv:
Samla ett entusiastiskt kärnteam kring frågan!
När beslutet om utvecklingsarbete är fattat är det dags att bilda det egentliga utvecklingsteamet. Att påbörja utvecklingsprocessen kräver inte att ni grundar en tung ny samarbetsorganisation i er kommun: det räcker att teamet har representanter för aktörer som närmar sig entreprenörskapsfostran från tillräckligt många olika perspektiv, och som har genuin entusiasm för gemensamt arbete.
I er kommun kan det också redan finnas en samarbetsgrupp som koordinerar entreprenörskapsfostransarbete. Oavsett utgångsläge är det bra att bygga det team som grundas för egentligt systematiskt strategiskt utvecklingsarbete på redan existerande samarbetsnätverk och komplettera det vid behov med saknade aktörer. Viktigare än teamets storlek är mångsidig expertis, rikedom av perspektiv och stark vilja att påbörja utvecklingsarbetet.
Bästa resultat uppnås när ert utvecklingsteam från början inkluderar en eller flera representanter från följande aktörsgrupper:
Representanter för utbildningsinstitutioner
Fostrans- och undervisningspersonal samt rektorer verksamma på olika utbildningsnivåer bidrar till utvecklingsarbetet med pedagogisk kompetens och erfarenhetsbaserad kunskap om genomförande av entreprenörskapsfostran.
Företagare och andra arbetslivsrepresentanter
Tätt samarbete och interaktion med företagare och andra arbetslivsrepresentanter spelar en central roll i entreprenörskapsfostran och för att främja dess effektivitet. Företagares praktiska perspektiv och expertis hjälper till att säkerställa att den entreprenörskapsfostran som genomförs i er kommun är relevant och kopplad till arbetslivets verkliga behov.
Kommunens tjänsteinnehavare och förtroendevalda
Deltagande av tjänsteinnehavare och förtroendevalda från olika verksamhetsområden främjar utvecklingsarbetets koppling till er kommuns övriga strategiska livskraftsarbete. ”Beslutsfattare” behövs också med för att säkerställa att utvecklingsarbetet har de resurser det behöver.
Tredje sektorns aktörer
Till exempel föreningar och organisationer som arbetar med ungdomsarbete har ofta viktig, förstahandsbaserad förståelse för lokalsamhällets och de ungas behov. Även den lokala företagarföreningen är en viktig partner i utvecklingen av entreprenörskapsfostran. Utnyttja också efter möjlighet YES-nätverkets regionala experter!
I utvecklingsprocessens olika faser kan man dessutom vid behov bjuda in representanter för unga samt hemmet till workshops, exempelvis via kommunens ungdomsfullmäktige och föräldraföreningar. Särskilt att lyssna på de ungas åsikter är viktigt för att entreprenörskapsfostrans praktiska åtgärder ska kunna utvecklas i enlighet med de ungas konkreta behov, förväntningar och önskemål.
Från ord till handling
Ladda ner arbetsmallen nedan som stöd för att skissera teamets sammansättning. Den hjälper er att säkerställa att alla ovan nämnda centrala aktörer är representerade i er kommuns utvecklingsteam.
Lägg till kärnteamets medlemmar i mallen och idéa sedan, genom att utnyttja kärnteamets kontakter och kunskap om det lokala aktörsfältet, hur teamet bör kompletteras. Utse slutligen en medlem eller organisation som ska koordinera teamets verksamhet, till exempel en tjänsteinnehavare från kommunens näringslivs- eller utbildningsförvaltning eller en representant för tredje sektorn.
Verktyg 1: Planering av utvecklingsteamets sammansättning
(Verktyget kan vid behov skrivas ut upp till storlek A1)
Läs om förutsättningar för utvecklingsteamets verksamhet
Utöver teamets sammansättning är det bra att innan det egentliga utvecklingsarbetet påbörjas komma överens om ramar och rutiner för teamets verksamhet som alla teammedlemmar känner att de kan förbinda sig till.
Fundera åtminstone på följande frågor:
- Hur ofta samlas teamet och hur arrangeras mötena? Fundera exempelvis på om det finns lämpliga lokaler för teamets arbete i kommunen, om ni också arbetar på distans och hur mycket tid som bör reserveras för mötena.
- Vilka är teammedlemmarnas roller i utvecklingsarbetet? Kom gemensamt överens om vem som ansvarar för att sammankalla teamet och för mötenas praktiska arrangemang. Vem ansvarar för facilitering av utvecklingsworkshops? Och vem har kompetens och entusiasm för att sköta kommunikationen som synliggör utvecklingsarbetet?
- Hur dokumenteras utvecklingsarbetets resultat? Utvecklingsteamets arbetsresultat är bra att spara i delbar form så att de är tillgängliga för alla och lätta att uppdatera. Till exempel Googles molnlagringstjänster erbjuder ett bra alternativ för dokumentation och hantering av teamarbete.
- Enligt vilken tidsplan genomförs utvecklingsprocessen? Teamet bör först noggrant gå igenom utvecklingsprocessen och dess olika arbetsfaser. När teamet har en gemensam helhetsbild av utvecklingsarbetets mål och framskridande kan ni planera hur och enligt vilken tidsplan det genomförs i er kommun. Det är till exempel bra att i god tid komma överens om tidpunkter för de utvecklingsworkshops som ingår i varje fas, så att de får plats i alla teammedlemmars kalendrar.
Varifrån kommer resurserna för utvecklingsarbetet?
Utvecklingsmodellen Livskraft genom entreprenöriell kompetens är utformad så att genomförandet av den presenterade utvecklingsprocessen inte kräver oöverkomligt stora ekonomiska satsningar från kommunen. Målinriktat utvecklingsarbete av entreprenörskapsfostran och det tvärvetenskapliga samarbete det förutsätter måste dock ha tillräckliga resurser som möjliggör praktisk verksamhet.
Utvecklingsarbetet kräver för det första att teammedlemmarna kan använda sin tid till arbetet. För att säkerställa nödvändiga tidsresurser är det centralt att teammedlemmarna har stöd från sin egen organisations ledning för utvecklingsarbetet. Till exempel rektorer har en nyckelroll i att möjliggöra undervisningspersonalens deltagande i utvecklingsarbetet.
Det måste också finnas en budget för det praktiska genomförandet av utvecklingsarbetet. Pengar för utvecklingsarbetet kan till exempel hittas i kommunens anslag för livskraftsarbete eller utveckling av utbildning. Kring utvecklingsarbetet kan man också exempelvis bygga ett gemensamt projekt som syftar till att stärka regionens livskraft, för vilket man kan söka finansiering från olika regionala, nationella och EU:s regionala utvecklingsfonder.
När ni söker resurser för utvecklingsarbetet är det viktigaste att de som beslutar om resursanvändningen förstår den breda entreprenörskapsfostrans potential för att stärka kommunens livskraft.. Både när ni söker nya motiverade medlemmar till utvecklingsteamet och när ni presenterar utvecklingsprojektet för potentiella finansiärer är det viktigt att fokusera på att förklara entreprenörskapsfostrans positiva och långtgående effekter för kommunen och dess livskraft. Framgångsrik entreprenörskapsfostran gynnar alla!
YES-nätverkets publicerade Livskraft genom entreprenörskapsfostran! –kommunhandbok hjälper er att djupare förstå entreprenörskapsfostrans roll i kommunernas livskraftsarbete samt att förklara frågans betydelse för kommunbeslutsfattare och andra instanser som beviljar resurser:
Livskraft genom entreprenörskapsfostran! YES-kommunhandbok för kommunens beslutsfattare
Etablera teamets verksamhet som en del av långsiktig utveckling av entreprenörskapsfostran
Utveckling av entreprenörskapsfostran som en del av kommunens livskraftsarbete är en kontinuerlig process, för vilken den modell som presenteras på denna webbplats hjälper till att skapa de första stegen och riktningen. Detsamma gäller naturligtvis också det utvecklingsteam som samlas för strategiarbetet: i det ideala fallet etablerar det sin verksamhet som ett gemensamt forum för utvecklings- och koordineringsarbete av kommunens entreprenörskapsfostran samt som orkestrerare av det lokala ekosystemet för entreprenöriell kompetens .
Ni kan läsa fler praktiska tips för smidigt samarbete kring entreprenörskapsfostran i YES-nätverkets publicerade teamguide.
